Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

Relevanta dokument
Lösning, Analytisk mekanik, 5C1121, Tentamen,

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Sfärisk trigonometri

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Tavelpresentation grupp 5E

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Räkneövning 1 atomstruktur

24 Integraler av masstyp

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Rätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

9. Bestämda integraler

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 9. Förklaring till dragkraftens storlek är: f

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)


Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Tentamen i Mekanik D, TKYY , kl 14:00-19:00

Generaliserade integraler

1.1 Sfäriska koordinater

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Uppgift 3.5. Vi har att: a = dv dt enligt definitionen. Med vårt uttryck blir detta: Vi separerar variablerna: Vi kan nu integrera båda leden: Z dv

Sidor i boken

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

Föreläsning 7: Trigonometri

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Analytisk mekanik Problemsamling

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Materiens Struktur. Lösningar

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Komplexa tal. j 2 = 1

Lösningsförslag till fråga 5

Matematiska uppgifter

Gör slag i saken! Frank Bach

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

13 Generaliserade dubbelintegraler

SF1625 Envariabelanalys

MA002X Bastermin - matematik VT16

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

TATA42: Tips inför tentan

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Parametriserade kurvor

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

Tillämpning av integraler

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

9. Vektorrum (linjära rum)

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Exponentiella förändringar

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.

Finaltävling den 20 november 2010

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Transkript:

Avsnitt 1 Vektorer 1.1 Skissen nedn visr molekylgeometrin för H 2 O, där syretomen befinner sig i origo och vätetomern lägger symmetriskt kring x-xeln. Bindningslängden är = 96 pm och bindningsvinkeln är = 104,5. y Ange lägesvektorern för de två vätetomern på formen: r = x ˆx + y ˆx θ x 1.2 I ämnet grfen sitter koltomer i ett mönster enligt nedn. 2 1 y x 1 = 2 = p 3ˆx p 3 ˆx + p 3ŷ 2 där =0,14 nm. ) Beräkn vinkeln melln vektorern 1 och 2. b) Den skuggde ren utgör den så kllde enhetscellen för grfen. Enhetscellen innehåller två koltomer. Bestäm ren för enhetscellen. c) Hur mång koltomer skulle ett grfenprov med ren 1 mm 2 innehåll? 1

Avsnitt 2 Storheter och enheter 2.1 En liten pendelkul svänger frm och tillbk i ett snöre. Tiden, T som det tr för kuln tt fullbord en svängning kn uttrycks i pendellängden l och tyngdccelertionen, g. Använd enkel dimensionsnlys för tt vgör vilket v nednstående uttryck som är rimligt. l r l i) T =2 g r g ii) T =2 l iii) T =2 l g iv) T =2 g l 2.2 Då mn nlyserr en boll som fller fritt får mn följnde uttryck: Vilken dimension hr konstntern C och D? v(t) =v 0 + Ce Dt,t>0 2.3 I en instruktionsbok till en centrifug finner mn nednstående instruktion hur mn omvndlr melln olik enheter. Centrifugl Force Conversion rpm = 1000 p RCF/1.12r RCF = reltive centrifugl force (g) RPM = centrifuge speed in revolutions per minute r = rdius of rotor in mm Det som klls RCF uttrycks i multipler v tyngdccelertionen, g, och hr lltså dimensionen L/T 2. Kontroller tt höger- och vänsterled hr smm dimension. 2

Avsnitt 3 Kinemtik Rätlinjig rörelse 3.1 Kombiner följnde storheter med sin SI-enhet. 1. hstighet (velocity) A. m 2. frt (speed) B. s 3. ccelertion C. m/s 4. sträck (distnce) D. m/s 2 5. förflyttning (displcement) E. kg 3.2 En regndroppe fller rkt mot mrken ifrån ett regnmoln på höjden 0,80 km över mrken. ) Hur stor hstighet skulle droppen h då den når mrken, om den inte utsttes för något luftmotstånd? Uttryck ditt svr i enheten km/h. b) Hur stor medelhstighet skulle droppen h under fllet? 3.3 En prtikel rör sig längs x-xeln. Dess läge som funktion v tiden, t, ges v: x(t) = t 3 +3t 2 +2 m för 0 pple t pple 3s. ) Vid vilken tidpunkt är prtikeln tillbk vid sitt initilläge? b) Bestäm prtikelns initilhstighet. c) Hur stor är medelhstigheten under tiden 0 pple t pple 2s? d) Bestäm momentnccelertionen vid t = 2,0 s e) Bestäm hstigheten vid den tidpunkt då ccelertionen är noll. f) Beräkn ccelertionen då hstigheten är noll. 3.4 Ett föremål rör sig med hstigheten v(t) =A Bt Ct 2 där A=2,00 m/s, B =0,250 m/s 2 och C =0,500 m/s 3. ) Hur stor är medelccelertionen under tiden 0 pple t pple 1,25 s? b) Hur långt rör sig prtikeln under denn tid? 3

3.5 En cyklist håller konstnt hstighet, v 0 = 36 km/h. Vid t = 0 slutr cyklisten tt trmp, och utsätts för ett motstånd som beror v hstigheten, så tt ccelertionen blir: (v) = kv 2, där konstnten k =0,0028 m 1. ) Härled först ett lgebriskt uttryck för v(t). Bestäm därefter hur lång tid det tr innn frten hr hlverts. b) Hur lång sträck hinner cykeln rull under denn tid? 3.6 En elektriskt lddd vätskedroppe rör sig längs en rät linje och studers i ett mikroskop. Droppen utsätts för elektrisk krfter så tt dess ccelertion,, beror på dess läge, x, enligt: (x) =6x + 2, där x uttryckt i enheter meter ger ccelertionen uttryckt i m/s 2.Dåx =0 är v = 10 m/s. Beräkn droppens hstighet som funktion v dess läge. Ledning: Utnyttj tt = dv dt = dv dx dx dt = dv dx v Kroklinjig rörelse 3.7 Ett cykelhjul med rdie R rullr med hstigheten V = V ˆx. En liten sten hr fstnt vid däckets periferi. Sett från sidn så kommer stenens bn tt beskriv en cykloid, där dess läge ges v funktionern x(t),y(t) nedn. y P x(t) = Vt R sin!t y(t) = R(1 cos!t) x där! = V/R. Q ) Bestäm hstighetsvektorn för stenen som funktion v tid. b) Bestäm tidpunkten då stenen befinner sig i punkten P, (dvs då y =2R) ochberäkn dess momentnhstighet där. c) Bestäm tidpunkten då stenen befinner sig i punkten Q (dvs då y = 0), och beräkn dess momentnhstighet där. 3.8 Plnetern rör sig runt solen i elliptisk bnor med Solen i en brännpunkten. En plnets läge i ellipsens pln ges lltså v: x(t) = cos!t y(t) = b sin!t där >boch! är konstnter smt 0 pple t pple 2. Solens läge är (x,y) =( p 2 b 2,0). Vis tt ccelertionsvektorn lltid är riktd mot origo. b y Solen x 4

3.9 Figurern nedn visr hstighets- och ccelertionsvektorer för ett föremål i en viss tidpunkt. Beskriv vd som händer med hstighetens belopp (dvs frten) och dess riktning i de tre fllen. v v A B C v 3.10 En bil kör genom en cirkultionsplts. Melln A till B beskriver bilens bn en kvrtscirkel med krökningsrdien 20 m. På denn körsträck ökr hstighetsmätrens utslg likformigt från 25 till 45 km/h. Beräkn beloppet v ccelertionsvektorn vid B. B R A 3.11 En åkttrktion på ett nöjesfält hr formen v ett stort hjul där åkrn sitter vid det rdiell vståndet 20 m. Hjulet snurrr i horisontlplnet och med vinkelhstigheten! = 0,10t från tiden t =0tillt = 5 s. Hur stor är den störst ccelertionen som en åkre utsätts för? 3.12 En prtikel rör sig längs en cirkelbn enligt ekvtionen s = t 3 +2t 2 [m] där s mäts längs cirkelns bn och t är tiden [s]. Vid tiden t = 2 s är den totl cccelertionen 16 p 2 m/s 2. Beräkn ur dess uppgifter cirkelns rdie,. 5

Reltiv rörelse 3.13 En student står längs frm i en buss som kör frmåt med konstnt hstighet. Studenten kstr en boll till nnn student som står längst bk i bussen. En person som står på gtn kommer då tt uppftt bollens frt som (A) mindre än den frt som studentern uppfttr. (B) lik med den frt som studentern uppfttr. (C) större än den frt som studentern uppfttr. (D) större, mindre eller lik med den frt som studentern uppfttr. 3.14 En polisbil kör bkom en fortkörre som fr frm med den konstnt hstigheten 180 km/h. Då polisen befinner sig på vståndet d = 160 m bkom fortkörren är polisbilens hstighet 72 km/h. ) Bestäm polisbilens hstighet reltivt fortkörren. b) Polisbilen försöker nu jg ikpp fortkörren och ccelererr med 3,75 m/s 2. Hur lång tid tr det innn polisen befinner sig på vståndet d = 10 m bkom fortkörren? POLIS d 3.15 Två flygpln, A och B, färds i smm höjd. A färds med hstigheten 800 km/h österut och B färds med hstigheten 600 km/h norrut, enligt figuren. De befinner sig på vståndet 100 km från punkten P. ) Bestäm A:s hstighet reltivt B, uttryckt på vektorform med hjälp v bsvektorern ˆx och ŷ. b) Bestäm A:s lägesvektor, reltivt B, som funktion v tiden. c) Vilket är det minst vståndet melln flygplnen då de korsr vrndrs väg? Utför räkningrn i enhetern km och km/h. A y^ x^ v A v B P B 3.16 En regnig dg gör en tågpssgerre följnde observtion. Då tåget kör med konstnt hstighet 15 m/s bildr spåren efter regndropprn på rutn vinkeln = 58 med lodlinjen. Då tåget hr stnnt blir = 0. Beräkn regndropprns frt (reltivt en stillstående observtör). θ 6

Svr Eventuell rättelser kommer tt finns på kursens hemsid: www.ifm.liu.se/edu/coursescms/tfya16/rttelser-ovningsuppgifte/ 1.1 r 1 = (59ˆx + 76ŷ) pmochr 2 = (59ˆx 76ŷ) pm 1.2 ) 60 b) 0,051 nm 2 c) c 4 10 13 2.1 i 2.2 dim C = L/T, dimd =1/T. 2.3-3.1 1C, 2C, 3D, 4A, 5A 3.2 ) c 450 km/h (!) b) c 230 km/h 3.3 ) t =3s b) 0 c) 2,0 m/s d) -6,0 m/s 2 e) 3,0 m/s f) (0) = 6 m/s 2 och (2) = 6 m/s 2 3.4 ) -0.875 m/s 2 b) 1,98 m 3.5 ) v(t) = v 0 1+v 0 kt, 36 s b) s = 1 k ln(1 + v 0kt), 250 m 3.6 v(x) = p 6x 2 +4x + 100 3.7 ) v(t) =(V R! cos!t) ˆx + R! sin!tŷ b) 2V ˆx c) 0 3.8-3.9 frten ökr i A, minskr i B, konstnt i C. Hstigheten ändrr riktning i A, B, C 3.10 8,0 m/s 2 3.11 5,4 m/s 2 3.12 25 m 3.13 A 3.14 ) 108 km/h b) 20 s 3.15 ) [800ˆx 600ŷ] km/h b) [( 100 + 800t) ˆx + (100 600t) ŷ] km c) 20,0 km 3.16 9,4 m/s 43